I början av maj sänkte Riksbanken, för första gången på åtta år, styrräntan med 0,25 procentenheter. Samtidigt meddelande de att ytterligare två sänkningar sannolikt kommer att inträffa under årets andra halva om inflationen utvecklas som väntat. Sänkningen i maj var väntad, och motiverades med sjunkande inflation, svagare arbetsmarknad och svag konjunktur. Vi var dock in i det sista inte helt övertygade om att Riksbanken skulle våga gå före Europeiska centralbanken och också ”bortse” från kronans försvagning. Vi tolkade dock sänkningen som ”hökaktig” då Riksbanken tydliggjorde att de sannolikt inte kommer att sänka räntan under sommaren utan nästa möjliga sänkning kan bli aktuell först i augusti.
Den Europeiska centralbanken tog därefter rygg på Riksbanken och sänkte sin styrränta i början på juni. Fed däremot har hittills lämnat styrräntan oförändrad och tar ett steg i taget för att på sikt nå inflationsmålet om 2 procent. Fed kommer att sänka sina räntor, men när och i vilken takt har marknaderna hela tiden fått ändra sitt synsätt på. Den amerikanska ekonomin går fortfarande bra, men nu kommer vissa tecken på avmattning både på arbetsmarknaden och fastighets- och bostadsmarknaderna. Det skulle kunna tidigarelägga Fed:s sänkningar.
Under maj och juni månad fortsatte den svenska inflationen att sjunka, dock inte lika mycket som förväntat, vilket gjorde att prognoserna om ytterligare en räntesänkning redan i juni såg mindre lovande ut. Vid Riksbankens räntebesked den 27 juni kom beskedet att precis som väntat lämnas styrräntan oförändrad, däremot framfördes ljusa utsikter om upp till tre räntesänkningar fram till årsskiftet när hela den framtida prognostiserade räntebanan sänktes.
Den faktiska räntelättnaden för svenska hushåll är ännu begränsad - men har resulterat i en fortsatt ökad riskaptit på kreditmarknaden. Emissionsmarknaden för segmentet high yield i såväl USA som Europa har under året varit väldigt stark. En ökad riskvilja har medfört att många emittenter med lägre kreditkvalitet har löst in obligationer med nära förestående förfallodatum och samtidigt emitterat nya obligationer med längre löptid. För innehavare av obligationer med lägre kreditkvalité har detta varit en lättnad, när även dessa bolag visade att omfinansieringsrisken var hanterbar.
Men hur påverkar ränteläget egentligen Sensor Fonders olika fonder?
Makro, inflation och räntor har en påverkan på hela ekonomin. Men ränteläget har störst påverkan på fonderna Sensor Sverige Select och Sensor Räntefond i och med att dessa fonder delvis eller helt placerar i räntebärande obligationer. Likt vad det står i skolboken är huvudregeln att då räntorna stiger, faller priset på befintliga obligationer eftersom nyemitterade obligationer i dessa fall kan erbjuda högre avkastning. När räntorna i stället sjunker, stiger priset på befintliga obligationer eftersom deras fasta kupongbetalningar blir mer attraktiva.
För att mäta en obligations känslighet för ränteförändringar används ett durationsmått. Duration mäter den genomsnittliga tiden (i år) tills en obligations kassaflöden återbetalas. Ju högre duration, desto känsligare är fonden för ränteförändringar. Durationen i Sensor Räntefond är för närvarande 0,9 år medan durationen i räntedelen i Sensor Sverige Select är cirka 0,8 år.
Som fondförvaltare kan man justera durationen i en fond bland annat genom att växla mellan obligationer med rörlig och fast ränta. Om förvaltaren förväntar sig att räntorna kommer att stiga, minskar man durationen för att minimera portföljens känslighet för räntehöjningar, vilket reducerar risken för kursnedgångar. Om förvaltaren å andra sidan förväntar sig att räntorna kommer att sjunka, ökar man durationen för att dra nytta av prisökningar på obligationer när räntorna faller.
Med bakgrund i prognoserna om ytterligare räntesänkningar i höst har både Sensor Räntefond och Sensor Sverige Select ökat durationen lite, då vi redan under 2024 förväntar oss att kortare räntor åter kommer att vara lägre än längre dito. Det blir intressant att följa ränteläget framöver och avgöra om positioneringen i form av ökad duration lyckas öka den genomsnittliga avkastningen ytterligare i Sensor Sverige Select och Sensor Räntefond. Oaktat Riksbankens räntesänkning ser vi fortsatt högre kuponger än vad vi sett under det senaste decenniet. Denna strategi kan visa sig fördelaktig om räntesänkningarna realiseras, vilket skulle ge investerare en välkommen avkastning i en annars volatil marknad.
Läs mer om hur Sensor Fonder har positionerat sig i vårt senaste månadsbrev.
September månadsbrev är här! Stockholmsbörsen steg med 1,3 % under månaden trots en tuff start, där kurserna föll sju av de första åtta handelsdagarna. Hittills i år har börsen stigit med 15,2. Med viss försiktighet går vi in i oktober och en höst som bland annat präglas av det amerikanska presidentvalet, Q3-rapporterna och räntebesked från centralbanker runt om i världen.
Vi vill informera att den 13 september 2024 träder nya fondbestämmelser i kraft avseende fonderna, Sensor Sverige Select och Sensor Räntefond. Ny informationsbroschyr och annan relevant dokumentation kommer den publiceras samma dag som de nya fondbestämmelserna träder i kraft.
Augustis månadsbrev är här! En månad som startade i dramatik och djupa börsfall i Japan, men som repade sig allteftersom månaden gick. I månadsbrevet gräver vi lite djupare i ett av våra portföljbolag, Synsam. Vi går även igenom vilka transaktioner som skett i fonderna och hur vi ser på marknaden. Trevlig läsning.