Hur räntan påverkar Sensor Fonders olika fonder

Den Europeiska centralbanken tog därefter rygg på Riksbanken och sänkte sin styrränta i början på juni. Fed däremot har hittills lämnat styrräntan oförändrad och tar ett steg i taget för att på sikt nå inflationsmålet om 2 procent. Fed kommer att sänka sina räntor, men när och i vilken takt har marknaderna hela tiden fått ändra sitt synsätt på. Den amerikanska ekonomin går fortfarande bra, men nu kommer vissa tecken på avmattning både på arbetsmarknaden och fastighets- och bostadsmarknaderna. Det skulle kunna tidigarelägga Fed:s sänkningar.

Under maj och juni månad fortsatte den svenska inflationen att sjunka, dock inte lika mycket som förväntat, vilket gjorde att prognoserna om ytterligare en räntesänkning redan i juni såg mindre lovande ut. Vid Riksbankens räntebesked den 27 juni kom beskedet att precis som väntat lämnas styrräntan oförändrad, däremot framfördes ljusa utsikter om upp till tre räntesänkningar fram till årsskiftet när hela den framtida prognostiserade räntebanan sänktes.

Den faktiska räntelättnaden för svenska hushåll är ännu begränsad - men har resulterat i en fortsatt ökad riskaptit på kreditmarknaden. Emissionsmarknaden för segmentet high yield i såväl USA som Europa har under året varit väldigt stark. En ökad riskvilja har medfört att många emittenter med lägre kreditkvalitet har löst in obligationer med nära förestående förfallodatum och samtidigt emitterat nya obligationer med längre löptid. För innehavare av obligationer med lägre kreditkvalité har detta varit en lättnad, när även dessa bolag visade att omfinansieringsrisken var hanterbar.

        Men hur påverkar ränteläget egentligen Sensor Fonders olika fonder?

Makro, inflation och räntor har en påverkan på hela ekonomin. Men  ränteläget har störst påverkan på fonderna Sensor Sverige Select och Sensor Räntefond i och med att dessa fonder delvis eller helt placerar i räntebärande obligationer. Likt vad det står i skolboken är huvudregeln att då räntorna stiger, faller priset på befintliga obligationer eftersom nyemitterade obligationer i dessa fall kan erbjuda högre avkastning. När räntorna i stället sjunker, stiger priset på befintliga obligationer eftersom deras fasta kupongbetalningar blir mer attraktiva.

För att mäta en obligations känslighet för ränteförändringar används ett durationsmått. Duration mäter den genomsnittliga tiden (i år) tills en obligations kassaflöden återbetalas. Ju högre duration, desto känsligare är fonden för ränteförändringar. Durationen i Sensor Räntefond är för närvarande 0,9 år medan durationen i räntedelen i Sensor Sverige Select är cirka 0,8 år.

Som fondförvaltare kan man justera durationen i en fond bland annat genom att växla mellan obligationer med rörlig och fast ränta.  Om förvaltaren förväntar sig att räntorna kommer att stiga, minskar man durationen för att minimera portföljens känslighet för räntehöjningar, vilket reducerar risken för kursnedgångar. Om förvaltaren å andra sidan förväntar sig att räntorna kommer att sjunka, ökar man durationen för att dra nytta av prisökningar på obligationer när räntorna faller.

Med bakgrund i prognoserna om ytterligare räntesänkningar i höst har både Sensor Räntefond och Sensor Sverige Select ökat durationen lite, då vi redan under 2024 förväntar oss att kortare räntor åter kommer att vara lägre än längre dito. Det blir intressant att följa ränteläget framöver och avgöra om positioneringen i form av ökad duration lyckas öka den genomsnittliga avkastningen ytterligare i Sensor Sverige Select och Sensor Räntefond. Oaktat Riksbankens räntesänkning ser vi fortsatt högre kuponger än vad vi sett under det senaste decenniet. Denna strategi kan visa sig fördelaktig om räntesänkningarna realiseras, vilket skulle ge investerare en välkommen avkastning i en annars volatil marknad.

Läs mer om hur Sensor Fonder har positionerat sig i vårt senaste månadsbrev.